Om mig / Personporträtt
Jag är Huugo,och jag är inte färdig än.
Jag är född 2007 i Egentliga Finland och råkar numera bo i Helsingfors. Inom mig brinner en rastlös nyfikenhet och ett behov av att förstå världen.
Jag rör mig i skärningspunkten mellan ungas delaktighet, organisationsarbete, politik och kommunikation.
01
Född
2007
Hemma
i Helsingfors & Egentliga Finland
Jag arbetar
med organisationer, politik & kommunikation
Vad jag gör
Jag rör mig mellan olika världar.
Mina till synes spretiga intressen är i slutändan bara olika uttryck för samma strävan: jag vill förvandla mina visioner till någonting konkret.
01
Organisationsarbete
I organisationer bygger jag möjligheter för andra unga att faktiskt påverka. I stället för att ungas delaktighet stannar vid symboliska gester hjälper jag istitutioner att förstå värdet av ugna som sakkunniga. Scoutrörelsen är det som från början lärde mig att bry mig om samhället omkring mig.
02
Politik
Jag är samlingpartist och klassik liberal. Jag tilltalas av ett tänkande som förenar individuell frihet, ekonomiskt ansvar, europeiskt samarbete samt en ambitiös natur- och klimatpolitik.
03
Kommunikation
Kommunikation skapar förståelse. Mitt viktigaste uppdrag som kommunikatör är ett hjälpa andra att förstå, delta & se.
Jag vill inte vara ett CV
En människa ryms inte i befattningstitlar.
Det enklaste sättet att skriva om mig — liksom om nästan vilken föreningsaktiv människa som helst — vore att rada upp organisationer, uppdrag & titlar. Svårare, men betydligt intressantare, är att berätta varför jag har hamnat runt de bord där jag sitter i dag.
Jag bryr mig på riktigt om vem som har makten att definiera vår gemensamma framtid. Jag bryr mig om huruvida politiken klarar av att se längre än till nästa opinionsmätning eller val. Framför allt bryr jag mig ändå om att varje ung människa ska kunna känna sig som en aktör i samhället, snarare än som medlem av någon målgrupp.
Jag längtar inte efter en färdig värld. Jag längtar efter en värld där unga får möjlighet att bestämma över sin egen framtid.
Tolv år som scout
Scouting har lärt mig ledarskap, också mitt i stormar.
Under tolv år av mitt liv har jag fått växa upp som scout. Jag har vandrat genom nationalparker, seglat på Skärgårdshavet och lutat mig mot vänner kring lägereldar, hypnotiserad av glöden. Jag har fått lära mig att lita på andra när motgångar uppstår och oförutsedda risker plötsligt blir verklighet.
Under tolv år av mitt liv har jag fått växa upp som scout. Jag har vandrat genom nationalparker, seglat på Skärgårdshavet och lutat mig mot vänner kring lägereldar, hypnotiserad av glöden. Jag har fått lära mig att lita på andra när motgångar uppstår och oförutsedda risker plötsligt blir verklighet.
Mina värdeningar visar vägen
Jag vill att mina värderingar ska synas också när besluten är svåra.
01
Frihet
Varje individ ska ha rätt att bygga ett liv som ser ut som ens eget, utan onödig förmyndarmentalitet. Till friheten hör självklart också ansvar för de egna valen, för andra människor och för den framtid vi delar.
02
Bildning
Bildning betyder för mig framför allt hjärtats nyfikenhet, förmågan att ändra sig & att behandla människor man inte håller med med respekt. Ur bildningen växer vår republiks framtid.
03
Makt över framtiden
Det räcker inte att låtsas lyssna på unga! Alltför ofta befinner vi oss fortfarande i situationer där unga bjuds in till samtal, medan de slutliga besluten ändå fattas av vuxna på egen hand. Vi unga har en självklar rätt att definiera vilket slags samhälle vi vill leva i när vi själva är vuxna.
04
Natur
Naturen är inget dekorativt mervärde, utan en förutsättning för allt liv här på jorden. Det är ganska meningslöst att drömma om en bättre värld utan en välmående natur. Vi har ingen säkerhetskopia av våra gröna skogar, så det är bäst att vi tar hand om dem.
När ingen behöver ett beslut av mig
Då läser jag, studerar språk och försvinner in i olika projekt.
De stunder då min nyfikenhet får snurra fritt utan något särskilt mål är märkligt underbara. Jag fastnar i främmande språks strukturer, sjunker ned i en ny memoarbok eller skriver kod som — åtminstone på min nuvarande nivå — är ganska dålig. Jag stannar vid pianot för att återvända till alla möjliga sånger som på något sätt blivit betydelsefulla.
Inom mig bor fortfarande den där personen från Egentliga Finland som längtar efter skogar, hav och långa tågresor. Samtidigt känner jag en rastlöshet inför att röra mig vidare mot något nytt, men också en stark tillgivenhet till mina rötter.
I en perfekt värld skulle jag vakna till Helsingin Sanomat och mörkrostat kaffe, sitta på ett tåg med en kopp varm choklad i handen på eftermiddagen & koka te på kvällen. I verkligheten hinner koppen ofta kallna innan jag tar första klunken, eftersom ett plötsligt infall ännu en gång fått mig att fördjupa mig i något helt nytt och märkligt ämne.
Den här sidan är inte heller färdig
Bra så.
Jag är fortfarande i rörelse jag med. Mina tankar utvecklas, mina uppdrag förändras och världen tvingar mig att ompröva både mina ståndpunkter och mina kanter. Ändå hoppas jag att du efter att ha läst den här sidan känner att du åtminstone vet en del av svaret på frågan varför jag gör det jag gör.